For de uvitende leser, hvem er Oskar?
Haha, det skulle snarare förvåna mig om någon visste vem jag var på förhand… Jag
heter Oskar, kommer från Stockholm, håller på Djurgår’n och har en bakgrund inom
konst och bokformgivning, men jag sadlar om till bibliotekarie just nu.
Du skriver på en masteroppgave om fanziner. Fortell? Hvorfor akkurat om fotball
fanziner som tema?
Ur ett biblioteksperspektiv väcker fanzines många intressanta frågor, inte minst om man
jämför dem med böcker som produceras på den traditionella litteraturmarknaden. Här
tänker jag till exempel på hur fanzines kan vara hemmagjorda med billigt material, eller
distribuerade under bordet av skaparna själva. Detta får följder (eller ja, kanske framförallt
utmaningar) för hur man kan förvara, tillgängliggöra och samla in dem. Samtidigt, om man
ser till bibliotek som demokratiska institutioner, kan de ju vara ett värdefullt källmaterial i
bibliotekens samlingar, just eftersom de ger en röst åt personer och kulturer som inte kan,
har råd eller vill publicera sig på den traditionella litteraturmarknaden eller via
mainstream-media.
Som du säger har jag ju valt att skriva om fotbollsfanzines specifikt, och förhållandet jag
beskrev ovan gäller ju inte minst här. För supporterrörelsen i England (där fenomenet
uppstod) blev fotbollsfanzines en viktig uttrycksform där supportrarna kunde bemöta
nidbilder från politiker och media där de buntades ihop med huliganism. Mina svenska
informanter i studien vittnar om samma sak. För dem blev fotbollsfanzines ett sätt att för en
gångs skull få komma till tals själva.
Den främsta anledningen att jag valde att skriva om just fotbollsfanzines är dock att jag är
en hopplös samlare och nörd inom detta ämne. För mig är det den perfekta
skärningspunktem mellan mitt intresse för både böcker och läktarkultur. Således är den här
studien lite av ett ”gräv där jag står”
, men ett starkt förintresse skadar ju inte när man ska
leva med en uppsats som jag gjort det senaste halvåret tänker jag.
Hvis man skal forklare ordet fanzine, for noen som aldri har lest . Så er det laget av for
fans av fans?
Just den definitionsfrågan kunde ha blivit en egen uppsats. Framförallt om man räknar in
det bredare begreppet ”zines” som också innefattar hemmagjorda publikationer gjorda
utanför fan-kulturer. Men ja, för fanzines är det en bra förklaring att det är publikationer där
innehållet är producerat av fansen själva. Det kan handla om en viss musikgenre, en sci-fi
serie eller, som i det här fallet, fotboll.
Har du egen erfaring med å lage fanzine?
Ja! Mitt första zine gjorde jag uppe i pojkrummet hos en klasskompis. Efter att vi käkat
färdigt våra mackor med Oboy brukade vi gå upp och göra små serietidningar om vår (i vårttycke) drakoniska fritidspedagog. Jag ska inte hänga ut stackaren med namn här, men
hennes efternamn gick att göra om till ”Hammarhaj”
. Tidningarna kom ut ganska
oregelbundet, men jag minns att vi hade vissa fasta inslag och en konsekvent layout.
Att göra fotbollsfanzines började jag med för drygt 10 år sedan när gänget bakom
Sofialäktaren Fanzine behövde hjälp att formge några nummer, sedan dess har jag haft ett
finger med i det mesta som publicerats inom vår supporterscen.
Husker du første fanzina som du kjøpte?
Köpt och köpt, det var nog ingen transaktion inblandat, men de första jag fick tag i var ett
par nummer av Järnkaminen som jag fick av en gammal räv på den tiden jag var aktiv inom
vår supporterförening Järnkaminerna.
På 90-tallet og tidlig 2000-tallet var fanziner stort i Sverige også. Før internett tok over,
finnes det noen igjen nå i 2026?
Det har länge varit så gott som stendött, men hos oss i Djurgården finns faktiskt 2-3 olika
fanzines idag (Bågspännaren, Febertopp och Långa Gatan Stockholms fanzine), även om
de senare kommer ut väldigt oregelbundet. Sen ges det även ut någon fotobok emellanåt.
Hammarby har ju Myten fanzine också, utöver Supportrarnas Matchprogram som på vissa
sätt växt ur fanzine-epitetet, men ändå är rotat i fanzinekulturen. Inferno Örgryte har gett ut
”Blickfång” ibland. Utöver dessa har det varit rätt skralt, men nu har det faktiskt kommit
någon slags våg av fanzines och böcker på senaste från bland annat AIK och IFK Göteborg.
Ultra Boys i Bajen gjorde en nyutgåva av ”Addicted” här om året också. Som Djurgårdare
vill jag, något enögt, tro att vi har sporrat igång folk lite där, men fanzine-entusiasten i mig är
bara glad att det finns en levande scen för supporterlitteratur igen.
Har du noen favoritter av fanziner som du vil dele med leserne?
Det är svårt att välja någon särskild favorit, men generellt kan jag gilla de flesta äldre
fanzines. En lite tråkig bieffekt av hur läktarkulturen i Sverige utvecklats är att allt är väldigt
seriöst och kanske lite väl tillrättalagt idag. I äldre fanzines upplever jag att det finns lite mer
självdistans och humor. Jag gillar när man tar ut svängarna med det här lite mer interna,
tillåtande fanzine-formatet och kommer med andra infallsvinklar än ”vi är bäst och störst
och starkast”
. Samtidigt, om man vidgar perspektivet internationellt, är det ju väldigt
imponerande hur välgjorda publikationer som Blickfang, Gazetta Ultra eller To My Kibice är
idag – och att de dessutom varit det under lång tid. Framförallt tyska grupper har ju överlag
väldigt genomarbetade fanzines. De kan ju vara flera hundra sidor långa och då är
majoriteten text, med bland annat matchrapporter där antalet närvarande medlemmar från
grupper de har ”friendship” med anges exakt. Den strukturen och närmast pedantiska
proffsigheten har såklart något också. Om jag (iallafall nästan) ska svara på din fråga så
gillar jag fanzines som kan kombinera detta med att också väva in inslag av humor och en
lite mindre seriös ton.I Norge er det mange som lager kampdags fanziner på 4-12 sider, ett slags alternativ
til matchprogram. Finnes dette i Sverige også?
Fett! Nej, det är dåligt med det generellt. I år har Ultra Caos Stockholm börjat med
”Sofiabladet” på Djurgårn’s hemmamatcher igen som ett vikt, fyrsidigt A5-program. Jag vet
inte om andra lag har något liknande, men jag hoppas att det tar fart även här. Jag tror att
jag är långt ifrån ensam i Sverige med att tycka att ett matchprogram i bakfickan hör till
matchdagsritualen, och det är ju extra kul när de produceras av supportrar själva.
Når man er inne på Sverige da, Hvem vinner Allsvenskan 2026?
Om vi får behålla det norska underbarnet Bo Hegland har jag svårt att se andra scenarion
framför mig än att Djurgården tar hem det med 3-4 omgångar kvar. Vilken jäkla högerfot!
(Noen lag du følger mest, Tipper du er enten Bajen eller Djurgården?
Det känns som att detta har framgått? 😁)
VAR slipper man i Sverige, nevn 3 andre gode grunner til hvorfor man skal dra til
Sverige for å se fotball live?
1. 2. För er norrbaggar: billig öl!
Vi slår oss rätt ofta för bröstet över hur läktarkulturen utvecklats i Sverige, men det
är faktiskt befogat. Nästan alla lag i Allsvenskan, även de mindre, har någon slags
verksamhet på läktarna numera. Det gäller även vissa lag i Superettan och Division
1. Detta utöver att de större lagen hållit absolut Europeisk toppklass länge nu. Norsk
fotboll har ju seglat om Sverige sportsligt sett sedan länge, vilket inte direkt mildrar
mitt nordiska mindrevärdeskomplex ifrån att följa vintersport. Vill man se bra fotboll
rekommenderar jag således att ni stannar hemma, men på läktarna finns det alltid
flera matcher per omgång där man som norrman kan inspireras av bra stämning från
bägge ståplatserna.
Olikt många andra europeiska ligor har Sverige fortfarande lag i toppdivisionerna
med några lag med riktigt charmiga små idrottsplatser som hemmaplan. Stora Valla i
Degerfors, Örjans Vall i Halmstad eller Mjällbys Strandvallen kan alla tre
rekommenderas för den som gillar att kolla in arenor. I det sistnämnda fallet: missa
inte deras sillamackor! Har man en fabless för arenor utgår jag också från att man
redan besökt vackra Stockholms stadion.
3. Har du noen podcaster om fotball du kan anbefale som kommer fra Sverige?
Vad gäller poddar överlag är jag helt fel person att fråga, jag lyssnar mest på radio…
En seier for laget du heier på, hva velger du i glasset da da?
Sedan typ tio år tillbaka ser jag nästan alla matcher från innerplan då jag brukar
dokumentera läktarna med kamera i hand. En seger gör dock alltid att kaffet smakar extra
fint i pappmuggen när jag redigerar bilder på målrasen efteråt.
Når masteroppgaven er ferdig, så håper man at den blir publisert noen sted?Ja! Förhoppningsvis blir den godkänd nu till våren, och då kommer den gå att hitta via
https://www.diva-portal.org/ under ”Studentuppsatser” för den som till äventyrs skulle vilja
ta del av eländet. Om jag inte frångår min arbetstitel kan man söka på ”Läktarnas arkiv”
, då
borde den komma upp.
Takk for intervjuet å lykke til videre.
Tack själv och lycka till med En Vakker Dag-projektet! Jag har nyligen blivit bekant med det,
men ser fram emot att läsa fler intervjuer framgent.